Igår var en underlig dag. Började så bra och blev så eländig. För den nyfikne läsaren kommer historien här.
Det var soligt och fint hela dagen. Satt på jobbet och kände stilla vardagslycka. Mysigt! Jag körde sedan hem i solsken & värme, stannade och köpte jordgubbar. Väl hemma klev jag ur bilen i strålande solsken. Gick in, pussade på alla raringar och drog på mig shortsen. Solen gömdes bakom ett jättestort, grått moln. Jag borde anat oråd.
Jag började laga mat, Roger gick ner till garaget för att hämta något och Akke gick med. Jag hörde strax höga röster och pip, Sinik och jag rusade ut på terassen. Ser att det nere på vägen vid garaget står en häst med ryttare, JRT (kommer ni ihåg den lilla agressiva hunden?) i famnen på sin matte (hunden pep vilt av rädsla) och Akke som hystas in genom grinden av en arg Roger (jag blev jätteförvånad över att se dem bägge utanför grinden). När Akke var instängd igen så pinnade JRT & Co i full fart iväg. Efter en stund kommer Roger in, arg och upprörd. Garaget var låst när de kom ner, han var på väg upp för att hämta nyckeln när Akke helt lugnt tog en vända upp på slänten (utanför stängslet) för att sedan vända tvärt, runda garaget och springa ut på vägen. Han hade hört JRT & Co (hästen, tror jag). Akke satte full fart mot JRT och såg leksugen (!) ut. JRT:s husse var för en gång skull med, “den enda vettiga i den familjen” som R sa sen. JRT-husse ställde sig med utbredda armar och spärrade vägen, Akke vände och sprang tillbaka till Roger medan JRT pep som en tokig av rädsla (det kändes faktiskt bra, får jag erkänna). Roger ryade med Akke och sedan gick de in. Middagen förstörd. R var mycket upprörd över sitt slarv med lös hund.
När det väl börjat fortsatte tråkigheterna. Jag fick veta att planerade hund/drag-träffen blir på söndag. Då jobbar jag. Så himla typiskt!!! jag som i stort sett aldrig jobbar söndagar. Det kan bli en till två ggr per år (och en av de gångerna krockar i stort sett alltid med Simmatorps-helgen). Nu försvann den här mysiga träffen, jag som redan sett fram emot den. Då sjönk humöret längst ner på skalan och allt kom allt över mig: hela förra helgen gick jag ensam hemma med hundarna, nu får jag inte träffa trevliga människor den här helgen heller. Jag bara missar allt roligt. Jag kunde inte åka med till Sthlm förra helgen. Tjejträffen som var planerad i våras frös inne, allt bara kom framvällande och jag blev jätteledsen. Till slut bestämde jag mig för att ta tillvara på den negativa energin och gick ut och klippte gräset, vid 9-tiden på kvällen. Så noga och så fint har jag aldrig klippt!
Linda skickade en tröstkram via SMS mitt i allt elände, den värmde jättemycket!
Sinik matvägrar dessutom och dricker urdåligt. Det gör hon jämt men får ju i vanliga fall i sig vatten tillsammans med maten. Hon är så hård i magen att hon piper och har ont. Nu åt hon i morse för vi mutade med korv i maten. Hon är seg och har ingen energi. Tror att hon har tråkigt, det händer inget och hon är en social hund som vill ut och träffa folk & fä. Kan man tyda projicering här?!
Akke äter, är glad och fäller som bara den. Äter jordgubbar om vi ger honom! Tycker det är jättegott och har lärt sig känna igen kartongen :-). Fick väl smak på sån’t när han satte i sig halva smultrontårtan förra sommaren…
Jag var arg en lång stund igår. Roger hjälpte mig att lista alla trista saker, vi kom fram till 9 st. Ska inte gå igenom allt här men kan nämna att en tv gick sönder så vi fick skaffa ny. Att allt i trädgården äts upp eller ruttnar har jag redan berättat.
Ulrica, din trädgård verkar mycket vilsammare än våran! Låter toppen, faktiskt :-).
Men, som sagt, smultronen tar sig fint och igår plockade jag några till. Man får glädja sig åt det lilla ibland.