För att åka skidor eller köra släde. Känns som alla kört släde utom vi idag! Jag var på gång och laddad för en skidtur men när jag rekade i skogen insåg jag att det är vitt och vackert men att snötäcket var för tunt.
Det blev en lång vända med hundarna i sele istället, de drog i alla fall oss uppför backarna. Det märks tydligt att de uppskattar vintervädret. En nöjd Sinik tog sig en vilostund i snön när vi kom hem.
Nu har vi tvåbenta smaskat i oss av det här – gott! – de fyrbenta fick varsin slick grädde till sin lycka. Nu är kl 16:30 och det är ff ljust ute. Hurra för det!
Ledig dag och vackert väder, kan det bli bättre? Jag laddar nu för en skogspromenad (med Sinik) och en uppvärming + kickbiketur med Akke. Under tiden vilar de sig i solen i hundgården.
Hundarna och jag hade picknik på vår äng i förmiddags. Det var alldeles ljuvligt skönt med klar, krispig luft. Voffera blev genast ivriga när jag kom ut på trappen med kaffemuggen i handen, de läste mitt kroppsspråk och förstod att det var mys på gång 
.
Vi passade på att sola oss en stund. Akke högst upp på trappen.
Han har snönos, han behöver sol på lilla trynet. God lördag, alla vänner!
Sinik och jag har idag på förmiddagen stått i rasmontern på My Dog. Intressant, hög ljudnivå och roligt. Många klappade henne och tyckte att Sinik var fin & snäll vovve, det tyckte hon om att höra. Efter en första något stirrig halvtimme lugnade hon ner sig och uppförde sig som hemma: sträckte ut sig på golvet. Helst mellan mina fötter.
Vi hade sällskap av en mysig grönländare, han bjöd in Sinik till lek men se det var inte till att tänka på. Då klättrade han lite på husse istället.
Här är en bild på montern. Jag tycker den var fin med släde och fjällbakgrund. Tack Lena, Linda och ni andra som jobbat och fixat för att få till det.
Det gäller att hålla balansen när det går i full fart framåt på liten, slingrig timmerväg! Igår drog Sinik som bara den. Jag höll i mig så gott jag kunde och kände hur ett stort leende satt över hela ansiktet ). Så bra har hon inte dragit på mycket länge. Bytte hund till Akke och valde annan väg. Vi kördes om av ett par bilar, han jagade efter och sprang för allt han var värd. Kanske inte jättebra att låta honom… men ibland är det så roligt med full fart! Vilken underbar avslutning på draget för 2011. Idag ska vi ta en vanlig skogspromenad och förbereda kvällens firande.
Gott Nytt År till er alla!
Så här vacker var kvällen igår: klar himmel med nymåne och stjärnor. Idag blåser det upp, hör hur det tar fart i skogen. Hoppas det blir en lugn storm . Om det nu finns sådana…
God fortsättning! Hoppas alla har en behaglig jul för det ska man ha. Vi umgås, äter, fikar, spelar spel, äter godis samt går en och annan hundpromenad. Vi slappar, allihop. Det är skönt! Tids nog motionerar vi ordentligt. Men inte kändes dagens skogspromenad som slutet av december? Allt grönt och dessutom +5.
Hundarna fick varsitt spår lagt på tomten och tyckte det var jättekul att leta fram burken med prinskorv. Här är Akke in action.
Gott med lite fika när vi kom hem .
Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.
Så här lätt var det alltså att hjälpa undernärda barn att överleva. Jag kände inte till att nötkräm är så livgivande. Man lär sig något nytt varje dag, tack och lov.
God Jul alla rara vänner!
Med den här alldeles nytagna bilden önskar jag oss alla en riktigt fröjdefull & avkopplande julhelg.
(Inte helt lätt att fotografera hundar i mörker).
Jag vet vad jag tycker är viktigt här i livet. Jag vet så väl och ändå fortsätter jag som vanligt och dagarna rullar undan. Men en händelse med en närstående fick mig att tänka till nu ikväll. Nu är det absolut dags att se till att förändra så det blir som jag vill och önskar. Så, då var första steget taget. Tanken är tänkt, stenen är satt i rullning.
Nu låter det som jag ska förändra hur mycket som helst men si det tänker jag inte göra. Bara en mindre ändring som ger mig mera .
En mörk och regnig kväll förra veckan knackade det på dörren på framsidan. Jag hade precis kommit hem, höll på och bytte om inför hundpromenaderna och trodde det var Roger som var tidig hem så jag bara slängde upp dörren. Sinik for ut som skjuten ur en kanon och berättade att huset var hennes – waaahooo! – för där utanför stod inte husse utan två främmande, unga män. De hade företagsjackor på sig, presenterade sig som Bill och Bull (något däråt). Den ena av den började dra en harang om brandskydd men jag avbröt och sade “det kommer nog snart en hund till runt hörnan där” och just när jag sagt det hörde jag Akke komma i galopp runt hörnan på huset och in på verandan (som går runt halva huset). Bill började säga “ingen fara, jag är hundva…” men tystnade när han såg Akke. Jag vet att vid första anblicken ser snälla Akke riktig skräckinjagande ut med sitt stora huvud, varglika utseende och sin storlek. Det låter som en shetlandsponny som galopperar när han kommer farande. Akke var alldeles tyst, inte ett ljud gav han ifrån sig utan for bara fram till Knoll & Tott och nosade över dem. De stod stela och stilla! Knoll frågade “är han snäll?” och jag svarade “jadå”! Sedan sade jag att jag är inte intresserad, drog in mina hundar och började stänga dörren. Tott fick luft och sade “vi är i området ett par timmar till, kanske vi kan komma förbi senare?” men jag muttrade bara till svar.
Jag avskyr dörrförsäljare! Aldrig att jag skulle släppa in två främmande människor och än mindre köpa något av dem. Brandsäkerheten har vi säkerställt på egen hand. Nu ska jag fixa skylt till grinden där det står “varning för hunden”.
De kom inte tillbaka, tror faktiskt inte att de vågade!
